Ensam vårdnad

Experter på familjerätt och relaterade frågor |  0730-730 914

Kan man separera syskon i vårdnadstvister?

En vårdnadstvist är en svår process för alla inblandade. För föräldrarna, som får sina liv utfläkta i rätten och som ofta har svårt att hålla känslorna i styr, drivna av oro, hämndbegär och många motstridiga känslor. För rätten, som ska ta ett svårt beslut av avgörande betydelse för familjemedlemmarnas liv. Och naturligtvis för barnen, kring vilka allt ju egentligen handlar om. För ett barn kan det vara en mycket uppslitande upplevelse att mamma och pappa står på varsin sida i en strid som handlar om dem. Ett barn slits i en vårdnadstvist mellan två lojaliteter, ett dilemma som kan vara extra svårt om föräldrarna inte är vuxna situationen utan talar illa om den andra föräldern inför barnen. Att ha ett syskon vid sin sida kan vara en stor tröst, och utgångspunkten i en vårdnadstvist är att man aldrig bör separera barnen. Ändå sker det emellanåt.

”I de fall syskon har separerats har det nästan alltid berott på att det funnits stora samarbetssvårigheter mellan föräldrarna och rätten har fastslagit att gemensam vårdnad inte är möjlig”

Det är ovanligt att barn separeras vid vårdnadstvister, men det händer. När två syskon separeras är det alltid för att rätten har kommit fram till att det är det bästa för barnen i den givna situationen. I de fall syskon har separerats har det nästan alltid berott på att det funnits stora samarbetssvårigheter mellan föräldrarna och rätten har fastslagit att gemensam vårdnad inte är möjlig. Dessutom har syskonen bott hos varsin förälder under konflikten, och helt enkelt vant sig vid det. Deras eget önskemål har varit att få bo kvar hos den förälder som de bott med och rätten har ansett att deras önskemål ska respekteras i enlighet med den så kallade kontinuitetsprincipen.

Man bör inte separera syskon

Undersökningar har visat att syskon ofta mår dåligt av att separeras och leva på varsitt håll. Framför allt när de blir äldre brukar de beklaga att de inte fick leva tillsammans med sitt syskon och utveckla en närmare relation. Men i stunden, under vårdnadstvisten, kan känslan av lojalitet med den andra föräldern göra att barnet väljer sida och vill stå upp för den förälder man bor med. Är föräldrarna inte kapabla att höja sig över sin stridslystnad och se till syskonens bästa, utvecklas situationen till ett ställningskrig där man, om man ska hårdra det lite, håller varsitt barn ”gisslan”. Vissa par blir tyvärr så bittra fiender efter en separation att man inte har möjlighet att se längre än till de egna känslorna och konflikten med sin före detta.

Att välja mellan två dåliga lösningar

Ett barn ska aldrig behöva drabbas av föräldrarnas konflikt, men tyvärr är det ibland omöjligt att undvika. Tingsrätten har ibland ett omöjligt val att göra när man ska välja mellan det som är bäst för barnen i nuläget och vad som kan vara bäst för dem ur ett längre perspektiv. Det är denna typ av situationer som leder till att syskon separeras och får växa upp åtskilda. Rätten gör dock allt för att förvissa sig om att båda föräldrarna ska respektera umgängesrätten och låta barnen träffa varandra och den förälder de inte bor med regelbundet. Den förälder som inte respekterar umgängesrätten kan helt bli av med vårdnaden i ett senare skede.

Ta hjälp av en advokat för att se situationen utifrån

Innan man lämnar in en stämningsansökan mot varandra i tingsrätten bör man alltid som föräldrar försöka få hjälp att reda ut sin situation. Man kan vända sig till familjerätten i kommunen och få hjälp med samarbetssamtal och familjeterapi. Man kan också vända sig till en advokat med inriktning på familjejuridik. Som advokater inom familjerätt och med stor erfarenhet av vårdnads- och umgängestvister vet vi att det finns många sätt att kompromissa och komma överens. Att få höra en tredje part uttala sig och bedöma ens situation kan vara nyttig för två föräldrar som hamnat i en svårlöst konflikt, och få dem att flytta sitt fokus till det som egentligen är viktigast: sina barns välmående.

Kompetent och erfaret juridiskt stöd
22 jan 2019